UPPFINNANDETS VILLKOR
 

O

m uppfinnandets villkor arrangeras ett samtal under en måltid på Galleri Bellange, Tomtebogatan 30, Stockholm (ingång från gatan) lördagen den 28 mars 2020 kl 18. [AFFISCH!] Då välkomnas alla med intresse av den samhällsnyttiga verksamhet som uppfinnandet utgör. Det kommer att serveras rostbiff samt vegetariskt alternativ.
Samtalet inleds med en kort presentation av det allvarliga läget för bidragen från frilansare.

Sista måltiden, skulpterad i saltgruvan i Wieliczka - ett av de första tolv världsarven på Unescos lista.

Under Luciakvällen för lite mer än ett år sedan arrangerade Galleri Bellange ett samtal om uppfinnarnas vlllkor sett ur tre olika personers egna perspektiv. Samtalet var en uppföljning av en artikel publicerad av mig två år tidigare med rubriken "Till uppfinnarens lov" och med exempelvis följande allvarsord:

"Vårt samhälle bygger på alster från uppfinnare! För att bevara välfärden och välståndet såväl som överlevnadsförmågan i nödlägen behöver uppfinnarna bli fler både som anställda och som frilansare. Historien visar att med envishet bryter frilansarna ibland ny mark med framgång där budgetberoende forskare och produktutvecklare undvikit att investera tid."

För att hoppa till nuläget så deltog jag för bara några veckor sedan i ett expertmöte om att uppfinnandet kan påverkas av AI-utvecklingen så att robotar uppfinner och personanknutna ensamrätter försvinner. Frilansarna oroar näringslivets och samhällets makthavare. Anställda personer är enklare att hantera, särskilt i grupp, och konsulter hanteras med hårda avtalsvillkor. Ett dussin deltagare var anmälda att komma från Svenska Patentverket. Minst tre gånger fler kom från advokatbranschen...

Ett litet exempel på hur AI kan påverka uppfinnandet. Det kom för några dagar sedan en notis om att världen kan ha fått ett nytt verktyg mot antibiotikaresistenta bakterier. Vid MIT i USA har forskare använt artificiell intelligens (AI) för att se möjligheten av antibiotika i nya versioner. Mer specifikt använde man sig av avancerade algoritmer för maskininlärning vid analys av kemiska sammansättningar som kan bekämpa infektioner.

Det som gäller idag är att sanningsenliga uppfinnarnamn ska anges i offentliggjorda patentansökningar. Krav kan annars ställas på ideellt skadestånd, liksom vid kända fall av diskriminering i krogköer pga hudfärg men med den skillnaden att det kan bli tal om avsevärt högre belopp. Tyvärr kan Patentverket komma att tillmötesgå, i sällskap med andra länders patentverk, önskemål från multinationella industriföretag om att utelämna uppfinnarnamn i offentliggjorda patentansökningar.

Redan har Patentverket valt - efter dom i två mål om bättre rätt som drevs mot Patentverkets storkund Scania - att helt utelämna uppfinnarnamn i sin redovisning av senast inlämnade patentansökningar. Med motiveringen att i andra länder utelämnas uppfinnarnamn frångick man vad som gällt hitintills för att tillmötesgå istället önskemål från de multinationella industriföretagen. Detta skedde inom ett år efter de ovannämnda målen och innebär större svårigheter för frilansarna att hävda bättre rätt.

Vid upptäckter som blivit tilldelade Nobelpriset i fysik, har det hänt att en värdig pristagare, som är också uppfinnare, medvetet uteslutits. Denne behövde inte pengarna. Just det svaret och inget annat gav en av Nobelstiftelsens representanter som skulle försvara uteslutningen inför en TV-reporter. Det är sannolikt, enligt vad som kom att diskuteras under expertmötet, att artificiell intelligens blir snart avgörande för upptäckter som kan tilldelas Nobelpris framöver, men pristagarna förblir fysiska personer. Alfred Nobels testamente måste följas. I en allt osäkrare framtid för Sverige och för världen i stort tror jag att det behövs mer stöd tlll individer som vill frilansa vare sig de ser sig som forskare eller uppfinnare. Ett nationellt nödläge kan plötsligt uppstå. Det går inte att planera för allt, men har då nödläget föregåtts av att uppfinnandets villkor blivit försämrade så finns det skäl för kritik.

Intresset från samhällets makthavare synes ha sjunkit varje år efter Svenska Uppfinnarföreningens hundraårsfirande 1986 med utdelning av internationella uppfinnarpriser och uttalandet kort efteråt från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA): "Bysnillets epok är slut". Tillkomsten före millennieskiftet av Uppfinnarkollegiet med många tunga namn och några år därefter av Nationella Innovatörsrådet med avsikten att komplettera Nationella Innovationsrådet har inte vänt trenden. Uppfinnarkollegiet förmådde inte behålla sin adress i Gamla Observatoriet på kullen ovan Handelshögskolan och Svenska Uppfinnarföreningen kan ses som hemlös idag efter konkurs för ett servicebolag och flytt från tillfälliga adresser, bl a hos IVA och hos Finn upp.

Om makthavarna i näringslivet och i samhällsorganen ses som snåla av uppfinnandets frilansare så synes dessa tyvärr också vara snåla med hjälp till varandra. Visserligen är uppfinnare och innovatörer eldsjälar för vilka samsyn och samverkan inte är särskilt lätt. Just detta är ändå nödvändigt för att få som grupp mer uppskattning. Så illa är ännu inte läget när vi möts 33 år efter det ovannämnda uttalandet från IVA att det har blivit vägs ände och "sista måltiden".

För frilansarna är en förbättring av uppfinnandets villkor möjlig utan politisk inblandning. Och för det ändamålet har jag en plan. Den kräver samverkan och är inte hemlig.

Lars A Wern