Erkänn de individuella uppfinnarna utanför akademin som centrala för uppkomsten av innovation
Allt fler forskare intygar att de flesta västerländska innovationer kommer från fristående uppfinnare eller uppfinnare i företagsanställning.
För att citera innovationsforskare Christian Sandström:
” …om Sverige skall förbli en innovativ ekonomi bör politiken inriktas på att förbättra villkoren för företag och enskilda uppfinnare som vill realisera värdet av sina innovationer. Potentialen är större inom näringslivet än inom akademin och en politik som sätter universiteten i centrum för innovationsprocessen ger förmodligen begränsade resultat...”
Block. F., Keller. M. (2008 Where Do innovations Come Frome? Transformations in the U.S. National Innovation System, 1970-2006. July 2008
Ejemo, O. (2011) Svenska uppfinnare - nytt datamaterial och ny inblick i innovationsprocessen, Tillväxtanalys Working paper/PM, 2011:14.
Bourelos. E. (2013) “Knowledge creation and technology transfer: An analysis of Swedish academics”, doktorsavhandling vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Henderson R., Jaffe A., Trajtenberg M. (1998) “Universities as a source of commercial technology: a detailed analysis of university patenting 1965 - 1988”, Rev. of Economics and Statistics 80, pp. 199 - 127.
Jewkes, J., Sawers, D. and Stillerman, R. (1958), The Sources of Invention, London: MacMillan (rev. edn. 1969)
Hippel, Eric von. The sources of innovation. Includes index. 1. Technological innovations-Economic aspects.
Lissoni, F., Llerena, P., McKelvey, M., Sanditov, B. (2008) Academic patenting in Europe: new evidence from the KEINS database,” Research Evaluation, Oxford University Press, vol. 17(2), pages 87-102. June.
Sandström, C. (2014) ”Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer?”. Reforminstitutet; Ratio och Chalmers tekniska högskola.
Larsson, J. (2015 “Innovation utan entreprenörskap?”. Näringspolitiskt forum, Rapport#10
Christoph Bartneck, HIT
Lab NZ, University of Canterbury, New Zealand, "Why
do inventions fail in academia?"
Donald Norman, "Incremental
& radical innovation",
(North western Univ., University of Cal., San Diego, Nielsen Norman Group, Korea
Advanced Institute of Science & Technology, MIT, University of Pennsylvania)
Dr Roland Strauss, MD Knowledge4Innovation; “Innovation needs more than research” http://www.europost.bg/article?id=3007
Scott Barry Kaufman, "Study
alert: Searching for tomorrows innovators/creative adolescents" Scientific
Director of the Imagination Institute, researcher in Positive Psychology Center
at the University of Pennsylvania;
Bengt-Arne Vedin, "Uppfinnaren
som försvann",
"On
the Quality of failure"
Clayton M. Christensen, "The innovator's dilemma"
Susanne G. Scott, Reginald A. Bruce, "Determinants of Innovative Behavior: A Path Model of Individual Innovation in the Workplace"
Inarbeta etisk immaterialrätt / ”Fair IPR”
All immaterialrätt, ända sedan Statute of Queen Anne 1710, syftar till att etablera incitament för att stimulera samhällets intellektuella och tekniska tillväxt. I korthet; att medge skaparen en tidsbestämd ensamrätt till den ekonomiska utkomsten av sitt arbete, säkrar dennes vilja att investera tid och resurser till att utveckla något till nytta för samhället.
I modern tid har denna säkerhet, särskilt på patentområdet, kraftigt urholkats. Genom obalansen i finansiella resurser vad gäller juridiska dispyter är det i praktiken i dag lönsamt för större företag att illegalt och/eller oetiskt förvärva patenträttigheter från en enskild. Risken för rättsliga påföljder är minimal och företagets juridiska kostnader ses i praktiken som en kalkylerad utgift, som långt understiger värdet på de stulna patenten.
Samhället behöver betrakta immaterialrättsintrång lika allvarligt som annan stöld eller allvarligt ekonomiskt brott.
Att skapa ett generellt erkännande för etisk immaterialrätt – i enlighet med andra etiska normer såsom; hållbarhet, jämlikhet, klimatfrämjande, rättvisekrav – vore ett avgörande steg framåt.
Utan uppfinnarens inledningsvis beskrivna incitament, saknas också det kanske starkaste motivet för denne att alls investera tid och resurser i skapande, uppfinnande, problemlösande.
Processa patentstöld/illegalt förvärvad immaterialrätt under allmänt åtal
Inget rättsmål har de senaste decennierna prövats i Sverige vad gäller patenstöld. För att den typen av mål skall prövas, erfordras ’särskilda skäl’.
I praktiken gör detta att företag som illegalt förvärvar patent löper mycket liten risk för rättslig påföljd.
Ekobrottsmyndigheten har instruktion att inte utreda brott mot enskild.
Uppfinnaren/innovatören har dock en speciell särställning eftersom denne individ kan utgöra ursprung för enorma industriella och samhälleliga värden.
Detta är väl bekant för stora företag. De företag som illegalt tillskansar sig uppfinnares rättigheter är också medvetna om den praktiskt taget obefintliga risken, då rättsväsendet i praktiken inte betraktar det som ett ekonomiskt brott. Och därtill inte heller processar ärendet under allmänt åtal.
Jämställ resurser för Svensk innovation med resurser för Svensk forskning
Svensk forskning uppbär idag i statsbudgeten c:a 60 miljarder, vilket placerar Sverige högt i internationell konkurrens.
Av Sveriges årliga FoU-budget om c:a 32 miljarder allokeras 16 miljarder direkt till universitet och högskolor samt ytterligare 10 miljarder till forskningsfinansierande institutioner såsom Vinnova, Vetenskapsrådet, Forte och Formas.
Det statliga stöd som finns för innovation utanför akademisk miljö uppgår till drygt 200 miljoner kronor.
En effektiv innovationspolitik bör statistiskt och historiskt analysera de huvudsakliga källorna till teknisk och samhällelig innovation och utveckling, och i enlighet med detta allokera statliga stöd i proportion.
Liksom stående statligt verksamhetsstöd för forskningsinstitutioner bör regeringen anslå administrativt stöd för uppfinnareorganisationernas samlande, rådgivande och utvecklande verksamhet.
Kartlägg ordentligt innovationers ursprung
För en effektiv innovationspolitik är innovationers härkomst central för beslut om vilka insatser som krävs och var. Föreslås att bredda och fördjupa kunskaperna om Sveriges potential av uppfinnare/innovatörer, genom en genomgripande nationell kartläggning.
En sådan skulle omfatta: geografisk region, genus, födelseland, utbildningsgrad, ålder, antal uppfinningar/innovationer, antal sökta resp verksamma patent mm
Genom SUFs styrelserepresentation i IFIA – the International Federation of Inventors Associations, finns även möjligheter att genomföra motsvarande kartläggning också av IFIAs drygt 60 medlemsländer.
Skapa gränssnitt mellan landets uppfinnare/innovatörer och Sveriges mikro- och småföretag
Historiskt har varje framgångsrikt företag, praktiskt taget utan undantag, börjat som ett mikroföretag. Sveriges allra största företag (ABB, Akzo Nobel, Alfa Laval, Ericsson, IKEA, Sandvik, SCA, SKF, Swedish Match, Atlas Copco, Tetrapack, Telia Sonera, Stora Enso mfl) började samtliga som fåmannaföretag, utifrån en unik uppfinning.
Sveriges c:a 260 000 mikroföretag saknar egna resurser till löpande FoU. Sveriges uppskattningsvis 5000 uppfinnare och innovatörer skulle kunna utgöra en löpande resurs för dessa.