innovationsfakta

Fakta & referenser: Svensk innovation

2017 allokerade Svenska staten 17,4 miljarder kronor i FoU-stöd, direkt till universitet och högskolor, samt ytterligare 10,7 miljarder till forskningsfinansierande institutioner. [SCB: statsbudgetanalys 2017, FoU]
Det statliga stöd som kan komma fristående innovatörer/uppfinnare till del, uppgår till c:a 200 mkr/år eller 7,1 promille av 28,1 mdr.

Tesen 'Triple Helix'* lanserad i mitten av 1990-talet av Etzkowitz och Leydesdorff från Stanford University menar att innovation uppstår när universitet koordineras med företag under statlig finansiering.
Sveriges nationella innovationsstrategi baseras till stor del på denna tes, vilket också bekräftas i fördelningen av statens finansiella insatser enligt ovan.

Stockholms Innovatörskrets, STIK, har genom Stefan Fölster/Reforminstitutet samt Christian Sandström, innovationsforskare på Chalmers och Ratio låtit ta fram rapporten "Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer?".
Studien som har finansierats av Svenska Uppfinnareföreningen visar att endast 20% av innovationerna har sitt ursprung i universitet och högskolor. Räknar man bort medicin (som av sin natur förutsätter akademisk forskning) är siffran istället nere i 10%, i motsats till 90% av innovationerna, utanför akademin.

Innovationer kommer enligt rapporten, med andra ord huvudsakligen från innovatörer/uppfinnare, i anställning eller i egen verksamhet.

"Om en överväldigande majoritet av Sveriges banbrytande innovationer skapats av enskilda uppfinnare/näringsidkare och individer anställda av företag, bör den svenska innovationspolitiken fokusera på dessa aktörer i första hand." Christian Sandströms citerade slutsats i rapporten.

En innovationsstrategi som exkluderar dem är sannolikt dömd att ge mycket låg innovativ tillväxt.

Det kan därför anses anmärkningsvärt att inget av Sveriges forskningskluster kring innovation sedan 2004;
CESIS – Centre of Excellence for Science and Innovation Studies,
CIIR – Centre for Inter-organizational Innovation Research
CIND – Centre for Research on Innovation and Industrial Dynamics,
CIRCLE – Centre for Innovation, Research & Competence in the Learning Economy,
RIDE – R&D and Innovation & Dynamics of Economies,
hittills har redovisat hur och var innovationer huvudsakligen uppstår, vilket torde anses vara absolut centralt, vid utformandet av en nationell innovationsstrategi.

* Tesen 'Triple Helix' initierades under 1990-talet på Stanford University av Etzkowitz (1993) samt Etzkowitz och Leydesdorff (1995). Tesen uttrycker en vision att de tre institutionella sfärerna universitet, industri och regering torde generera innovation. Visionen omfattar inte bara den kreativa förstörelse som visas som en naturlig innovationsdynamik (Schumpeter, 1942), men också den kreativa förnyelse som uppstår inom de tre institutionella sfärerna universitet, industri och regering, liksom vid deras korsningar.
Triple Helix-konceptet bygger således på tre idéer: (1) en mer framträdande roll för universiteten i innovation, i nivå med industrin och regeringen i ett kunskapssamhälle; (2) en rörelse mot samarbetsrelationer mellan de tre stora institutionella sfärerna, där innovationspolitiken blir ett resultat av interaktion snarare än ett recept från regeringen; (3) förutom att uppfylla sina traditionella funktioner, tar varje institutionell sfär också "de andras roller" därvid utförande nya roller vid sidan om sina traditionella funktioner.

***

Föreställning kontra fakta: En möjlig förklaring till den svenska innovationsparadoxen?
Sverige rankas mycket högt vad gäller innovation i flera internationella mätningar. Men den topplaceringen handlar primärt om Sveriges innovativa förutsättningar, s.k. input. Parametern är huvudsakligen baserad på hur hög utbildning svenskarna generellt har samt hur stora investeringar i FoU vi gör. Inte landets output i form av konkret omsatt sysselsättning eller antalet nya innovationer. (se sid 10 i Innovation Union Scoreboard 2017)

Sverige har istället Europas lägsta innovativa tillväxt, kontrasterande mot de topplaceringar vi har pga höga investeringar, högt välstånd, hög jämlikhet, hög forskartäthet mm. (sid 23, IUS). På sidan 69 i IUS 2014 visas hur Sverige har backat i sitt försprång gentemot EU's genomsnitt, från 148% till 135% mellan 2006 - 2013.
Detta trots att dåvarande regering successivt från 2006 avsevärt ökade det statliga stödet för innovation (till UoH) (sid 69)

Parametrarna som avgör landets listplacering handlar som nämnts väldigt lite om konkret omsatta innovationer. Indikatorerna är huvudsakligen landets akademiska höjd, antalet företag samt landets investeringar i FoU och innovation. På sid 68 visar den nedersta raden 'Sales of new-to-market/firm innovations', att Sverige bara presterar till 37% mot EUs genomsnitt.

I OECD's analys av Sverige som innovationsland bedömer man sedan tidigare att Sverige saknar ett vitalt och väl fungerande innovationssystem"

I analysens slutsats skriver OECD: "Om Sverige ska kunna möta de dubbla utmaningarna att förbättra prestandan i hela innovationssystemet och därtill på allvar ta sig an dagens samhällsutmaningar, finns det anledning till en omfattande granskning av de styrande strukturer som måste vara på plats för Sveriges innovationssystem i sin helhet." (sid 181)

Tyvärr har även OECD liksom EUs Horisont 2020 och andra institutioner en uppfattning - i strid med reforminstitutets rapport - om att universiteten levererar den mesta innovationen, och att dessa därför behöver stärkas.

The Global Innovation Index (Cornell University, INSEAD och WIPO) är en annan internationell och återkommande innovationsmätare.
Tabell 1 visar att vi ligger på 2:a plats efter Schweiz (i huvudsak vad gäller välfärd, antal forskare, publicerade rapporter med mera) medan tabell 2 visar vår "efficiency score", d.v.s. omsatt sysselsättning som resultat av landets innovations-input (satsning på FoU mm)

Här är även en länk till 2014 års GII. Pdf'en är på drygt 7mb och rapporten på 428 sidor(!)

***

RIKSREVISIONENS GRANSKNINGSRAPPORT:
STATLIGA STÖD TILL INNOVATION OCH FÖRETAGANDE rir 2016:22
Riksrevisionens bedömning är att regeringen inte har en tillräckligt samlad och tydlig bild av vare sig stöden eller deras effekter. Stöden utvärderas kontinuerligt av forskare och utredare, men den kritik som framförs tas inte alltid till vara för lärande och utveckling. Vidare saknas användbara data som gör att stöden går att följa upp på ett ändamålsenligt sätt, samtidigt som målen för de enskilda programmen formuleras så att de är svåra att följa upp. Utan användbara data och uppföljningsbara mål är det svårt att utvärdera resultat av stöden. (sid 11)
Målen för Vinnovas stöd har formulerats av verket som att 'stöden ska hjälpa till att skapa innovationer och att omsätta dem på marknaden'.
Riksrevisionens effektutvärderingar av Vinnovas programm Vinn Nu och Forska & Väx visar relativt samstämmigt på inga eller mycket begränsade statistiskt signifikanta effekter av stöden.(sid 44) Denna bild bekräftas även av internationella studier av liknande stöd.

Riksrevisionen skriver:(sid 51) "Det behövs nya tag vad gäller [stöd-]systemets utformning. Regeringen bör skapa en bild över hur systemet med statliga stöd till näringslivet fungerar och därefter analysera hur hela stödsystemet skulle kunna vara uppbyggt för att möta samhällsutvecklingen. Regeringen och dess myndigheter behöver förutsättningslöst utreda följande frågor:

Vilka statliga stöd behövs för att stödja kunskapsutvecklingen, givet kostnaderna, i samhället?

Vilka myndigheter bör äga programmen och bevilja stöd?

Hur ska styrningen från regeringen utformas?

För att dessa frågor ska kunna utredas behöver kunskapen och överblicken över systemet utvecklas.

RIKSREVISIONENS ANALYS AV STATENS RISKKAPITALFÖRSÖRJNING 2014:1
Riksrevisionens slutsats är att den statliga riskkapitalförsörjningen är svåröverskådlig och inte når de mål som regeringen gett uttryck för. (sid 10)
Endast 0,2 procent av kapitalet gick till företag i såddfas. Över 40 procent av det statliga kapitalet investerades istället i företag i expansionsfas och i mogna företag. (sid 11, 48, 49)
De statliga finansiärerna Almi Företagspartner, Fouriertransform AB, Inlandsinnovation AB, Stiftelsen Industrifonden, Norrlandsfonden samt 6:e AP-fonden förfogar över 30 mrd avsedda för investering. Dock investerar inte 6:e AP-fonden längre i tidiga skeden, varför c:a 10 mrd är den egentliga disponibla summan. (sid 29)

RR intygar OECDs kritik om att de alltför många nationella aktörerna i många fall överlappar varandra; 40-talet institutioner, fonder och stiftelser som utgör statens nationella riskkapitalkluster. (sid 30, 52) Några intressanta siffror om rörelsekostnaderna (bl.a. per anställd) hos de 7 huvudaktörerna (sid 55)

***

UNIVERSITET OCH HÖGSKOLORS OFÖRBRUKADE FORSKNINGSANSLAG
I statens satsning på innovation är finansieringsfrågan viktig. Som redovisats ovan, allokerades 17,4 miljarder för FoU under 2017 till universitet och högskolor, mot c:a 200 mkr (1,14%) för innovatörer utanför dessa.

Det är i det sammanhanget intressant att notera i Universitet och Högskolors årsrapport 2017 att de för 2016 oförbrukade forskningsbidragen har fortsatt öka till nu ackumulerade 18,1 miljarder kronor, vilket är nästan lika mycket som lärosätena fick i intäkter av nya forskningsbidrag (19 mrd) under 2016. Dessutom redovisar endast ett fåtal av lärosätena, med enskild huvudman, dessa uppgifter.

Enligt årsrapporten ökade de oförbrukade anslagen med c:a 600 miljoner kronor under 2016. (sid 134)

***

INNOVATIONSMÄTNING; NÄRINGSDEPARTEMENTETS BESTÄLLDA UNDERLAG FRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN
SCB har själva uttryckt förundran över näringsdepartementets instruktion att inte inkludera mikroföretagen (86,25% av samtliga svenska företag med anställda*), vid SCB's uppdrag att ta fram de mätverktyg för innovation som utgör underlaget för den nationella innovationsstrategins aktivitetsverktyg.

Vid sidan av att i synnerhet mikroföretag från Sverige, såsom Mojang, Kisel Electronics, Tail-F, Pingdom, Bitsquid, Telepo, Comfort Audio, ConnectBlue, Skype, MySQL, C3, Coding Technologies, Spotfire, Carmen Systems, TAT, Kreatel mfl. har sålts för 56 miljarder de senaste 10 åren, är det anmärkningsvärt att - som SCBs rapport refererar till - endast utgå från företag med över 200 anställda (FoU-statistiken) resp med över 250 anställda (CIS-mätningen). Historiskt sett har ytterst få innovationsbaserade företag startat med ens så många som 10 anställda.Här kan nämnas Google, Apple, 3M, Ericsson mfl.

På uppdrag av Dagens Industri granskade Stefan Fölster 2010 696 s.k. gasell-företag, vilka är adekvata exempel på s.k. mikroföretag. I Fölsters rapport anger han att endast fyra av de 696 (5,7 promille) kom ur akademisk miljö.

I SCBs 2 delrapporter "Utveckling av innovationsstatistiken", framgår vilka andra statistikparametrar regeringen har begärt. Delrapport ett definierar i princip uppdraget, medan rapport 2 (från februari 2015), summerar vilka innovationsindikatorer mm man aktivt arbetar utifrån.
Länkade dokument innehåller ett antal extraherade citerade slutsatser och nyckelformuleringar ur rapporten. Från dessa framgår att här finns stora kunskapsluckor och kompetenshål som Sveriges innovationspolitik behöver fylla.

* Anställda Andel exkl firmor Antal företag

Enmansföretag 0 73,23% 819 999 (=enskilda firmor)

Mikroföretag 1 - 9 23,13% 86,40% 259 049 (22,4% av landets anställda

Små företag 10 - 49 3,05% 11,38% 34 117

Medelstora företag 50 - 249 0,50% 1,86% 5 589

Stora företag > 250 0,09% 0,35% 1 059 (=0,09% av samtliga företag)

Totalt 2 823 257 100% 100% 1 119 813

Källa:
SCB:s Företagsdatabas

Not:
Antal företag per 2017-12-30 1-mans- + mikroföretagen utgör 96,4% av samtliga 1 119 813 företag.